1996 satt undertecknad och Viggo Edén och diskuterade möjligheten att använda Kulturhuset Anders även till sommaraktiviteter. Resultatet av diskussionen blev att vi beslutade starta ett sommaroperaprojekt för barn och ungdomar. Lika väl som barn kunde gå sommarkurser i fiolspel, eller andra instrument, skulle vi kunna göra en, som vi då tänkte oss, operakurs.
Höörs Musikskola hade under en följd av år gjort en en del mindre såväl som större musikteaterproduktioner och tanken var att arbeta vidare på dessa erfarenheter.
Det projekt vi skulle förverkliga vilade på följande koncept:
”Vi skulle producera opera med barn och inte för barn. Barnen och ungdomarna skulle få vara med om alla faser i en operauppsättning. De skulle få arbeta tillsammans med professionella sångare på scen och med professionella musiker i ”diket”.
Allt omkring, dvs regi, scenografi, ljussättning och kostym skulle vara på professionell nivå.
Verket som man satte upp skulle vara på en hög konstnärlig och musikalisk nivå.”
Den första uppsättningen, med premiär hösten 1997, blev Sven-Eric Johansons ”Bortbytingarna”, ett verk som ursprungligen skrevs för Stora Teatern i Göteborg 1954. Verket sattes aldrig upp eftersom sångarna fann den icke tonartsbundna musiken för svår. Vårt uppförande blev alltså ett uruppförande och våra barn och ungdomar hade inga problem med den förment svåra musiken.
Det gällde nu att hitta fler verk som passade vår modell med en blandning av barn, ungdom och proffs.
Valet föll på Benjamin Brittens ”Den lille sotarpojken” som hade premiär hösten 1998.
Nu började svårigheterna med att hitta spelbara verk. Barnopera har per definition blivit opera för och inte med barn. Vi fick börja skriva egna verk, och 1999 blev det ”Prins Hatt under jorden, musik Stig-Gustav Schönberg, libretto Tord Nihlén. Sedan följde år efter år med helt egenproducerade verk som ”Peer Gynt”, ”Extazy”, ”Sol och Sugga”, ”HC Andersen – en opera” m fl.
Några föreställningar har också gått på turné till Danmark och Italien.
Varje år, med undantag för 2000, då vi var upptagna av världsutställningen i Hannover, har vi spelat sommaropera i Höör. Hundratals barn och ungdomar från hela regionen har tagit sina första steg på scen i Kulturhuset Anders. Nya har tillkommit varje år, de som deltagit tidigare har utvecklats, en del har fortsatt och blivit sångare på heltid. Bakom scen har föräldrar arbetat med mat, kläder, scenografibygge och annat.
Höörs Sommaropera bedrivs helt ideellt och skall inte jämföras med de hel- och halvprofessionella projekt som finns inom musikalbranschen. Här handlar det om kvalificerad opera och det finns inga vinstintressen inblandade.
Såvitt vi förstår är projektet unikt inte bara i Sverige utan också utomlands. Det enda motsvarande vi kunnat hitta är ett projekt i England som har vissa likheter med vårt.
Tord Nihlén